petrasjaa

Igår kväll så gick jag i sängs redan vid 22-tiden. Jocke skulle ha utbildning dagen efter (idag) och hade därmed sovmorgon - så han fick massera mig. Och oj vad skönt det var! Kändes som att jag varje sekund skulle somna in, utan kramp och muskelryckningar i benen, kuddar uppbunkrade bakom ryggen och förvärkarna var stilla så länge jag låg stilla. Men NEJ. Jag somnade fan i mig inte. Och jag har knappt sovit sammanhängande mer än en kvart hela förbannade natten. Så fort jag har varit upp på toaletten, som självklart är MINST en gång i timmen, så har jag fått sådana jäkla sammandragningar och förvärkar att jag nästan tappat luften. Kan inte minnas att dom kändes SÅ HÄR starkt förra gången! Nu är det liksom i samma kaliber som det var när jag bestämde mig för att åka till förlossningen med Ebba, och jag till och med hade öppnat mig. Jag ska inte oroa mig, för det här är helt normalt i dessa veckor. Men det är förbannat jobbigt, med tanke på att man har ett jobb att sköta, ett barn att ta hand om och dessutom en lärling just nu som jag ska lära upp på jobbet! Snacka om att det är jobbigt att vara alert, pedagogisk och smart på samma gång, när tankarna är totalt utspridda och inombords sover man, det är bara kroppen som inte vilar riktigt. Jag är en riktig gnällmoster vad gäller alla åkommor! Men jag blir vansinnig! Förra graviditeten så red jag, motionerade, var alert och pigg hela gravven! Den var ju helt underbar kan man då konstatera nu :)