petrasjaa

Virus virus virus. Måste vara sämsta diagnosen som kan ställas? Bara för att det inte finns några genvägar till att bli frisk ;) Får jag fortsätta klaga några dagar till? Eller är ni leds? HEHE. Har skjutsat Ebba till skolan. Dom hade Nalle-dagen! Vilket betydde att alla fick ta med varsin Nalle. Det måste ju bara vara alla tjejers drömdag!? Ebba har då väntat och väntat hela veckan på att denna dag skulle komma. Hennes Nalle-val blev Tigge. Historien bakom det hela med Tigge är; När jag var liten, så fick jag en Tigge (en Tiger, ni hajjar va?), ni vet från WWF utav en gubbe som bodde i byn. Det har alltid alltid varit MIN favoritnalle. Han är sådär härligt luggsliten ;) Den nallen har jag naturligtvis sparat i någon säck. Men när Matti gjorde sin rensning, så råkade han ha dom säckarna, bland annat med min Tigge, min Hund och förmodligen Rugguggla. Hunden har vi återfått. Men Tigge är spårlöst försvunnen. Matti har gett bort alla nallarna till "mer behövande :)". Men min Tigge var ju absolut DÖDSFÖRBJUDEN att skänka. Han var ju liksom något värdefullt <3 Jag har grämt mig en hel del över detta. Och en dag, så hade Ebba varit och handlat en ny Tigge med Matti. Okej, iiiiinte samma Tigge, men hennes tanke bakom det hela, fick hennes mammas hjärta att smälta SÅKLART :) Nu är det hennes favoritnalle, hon vill liksom återuppleva hennes mammas barndom litegrand. Ha en alldeles egen Tigge! Gölle. Alla tjejerna i klassen var som lyriska denna morgon! Alla skulle jämföra, känna, klämma, vilken nalle var störst, vilken nalle var bäst, vilken nalle var sötast också vidare. Det var som sagt, en otroligt viktig och stor dag idag, när alla fick ta med sin Nalle hemifrån :D Min bebis har levt rövare i natt. Dessutom har jag börjat få smärtsamma sammandragningar! :( En sak som jag fick lära mig förra graviditeten var att det ska INTE GÖRA ONT att vara gravid. Så nu är huvudet på vakt. För smärta känner jag av varje dag. Kan kanske vara att den är extremt stor därinne? Att det liksom känns av mer? Jag vet inte. Men det är lite för tidigt skede att redan börja känna smärtsamma sammandragningar, som kan leda till kryst-liknande värkar. Jag vill liksom börja "trycka på". Det viktigaste är att den rör sig därinne, den lever! :) Och man ska inte oroa sig i onödan. Jag ska snart på återbesök till MVC, och före det ska jag träffa en doktor. Så man är ju lugnt sagt i trygga händer känns det som :) Med Ebba vart jag sjukskriven i v 26 första gången. Då sjukskrevs jag 1 månad, bara för att jag hade så mycket sammandragningar, och det var lite tendens på att hon ville komma ut aaaalldeles för tidigt. Nu har jag ett sådant lättsamt jobb, stillasittande, så skulle ALDRIG ta mig an en sjukskrivning. Tycker man blir totalt tom i huvudet av att bara vara hemma istället. Man går in i någon slags depression då. Men tanken finns ju, att min kropp kanske vill börja förbereda sig lite väl tidigt för att föda. Eftersom det börjar spöka nu igen med dessa förberedande muskelsammandragningar, som till och med börjar bli lite väl häftiga. Jag är glad bara jag får komma in i vecka 28! Det känns alltid som en trygghet på något sätt. Och sedan går jag sääääkert full tid ut, och kanske till och med över tiden, men efter 28 så kan Jag börja slappna av mer :) Jag måste införskaffa mig ett tidningsställ. Helst i svart, en smal modell. För den måste hängas upp på den lilla väggen (och enda väggen) i köket, den ska samsas med tavlan. Svart ram - svart tidningsställ. Ha en bra dag....