petrasjaa

Mycket som är på tapeten just nu, men största ämnet för mig: AMNING.
Missförstå mig rätt.

Är det en tillfällig fluga att de är bra och till och med BÄTTRE att inte amma sitt barn? Eller är de bara så att det är så rubbat att folk fått för sig att det är okej att vara gravid, planera familj, föda sitt barn med största synsätt - JÄMDSTÄLLDHET? Är det verkligen så sjukt?
Att man Frivilligt väljer bort amning, som bevisligen är det absolut oslagbara bästa alternativet för Ditt lilla barn de första 6 månaderna och enligt studier till och med det hela första året?!
Att mammans bröstmjölk slår vilken bröstmjölksersättning som helst med hästlängder!
Visst, vi är låsta vid våra bebisar, jävla mjölkkossor stundtals (speciellt vi som står FÖR fri amning) - vilket tar mig vidare till nästa samtalsämne: nämligen reglerad matning. Jepp. Var fjärde timme, check. Är det bara jag som tycker det låter sjukt stört? Eller är det så att mammor/pappor/föräldrar i största allmänhet tycker att en bebis på 4 kg ska regleras med mattider för att "VI" tycker det är lättare med fasta tider. För det är ju inte meningen att "VI" ska viga våra vakna timmar till att förse det finaste vi har med fri tillgång till mat och närhet, så att bebisen helt enkelt blir nöjd, sover bra och fram för allt växer och frodas. Nej, fasta mattider var tredje eller fjärde timme är ju det bästa alternativet, barnet skriker lite mer, mjölken sinar snabbare i brösten och vipps så har vi ju ersättningen kvar att erbjuda. Då blir det ju jämnställt och vi mjölkkossor till mammor, som i tusentals år vart med sitt barn 24 timmar om dygnet, som den mjölkko hon blivit, kan ju Äntligen delegera ut precis lika mycket ansvar till pappan. Det är ju ändå 2011, bort med synen på kvinnan som är "dömd" till att vyssa, mata, byta blöjor, mata, söva, mata, mata och mata sitt lilla barn. Och bara det; amning tar ju bort förmågan att kunna roa sig! För Guds skull, ett glas vin och lite dans kan inte offras, inte ens för ett halvår. Nejdu, ersättning på flaska helst redan från dag ett, så kan pappa ta ansvar, det får ju inte bli orättvist. Vi börjar där, så reglerar vi mattiderna sen bara för att vi inser att de är jävligt jobbigt att slänga fram tissen en gång i timmen. Trots att ALLA seriösa studier säger att fri matning är det bästa, amning är det bästa och barnet SKA växa och frodas.

Jo, efter vi reglerat mattiderna så slutar vi söva barnet också. Vi lär den att sna själv istället i en kall säng utan närkontakt, också sliter vi av oss håret av frustration när vi inser att barnet är missnöjt och ledset, då släcker vi lampan och ignorerar, nonchalerar och kanske kör femminutersmetoden. Men vi get oss inte! Nej jävlar, låt barnet skrika sig till sömns. Det lär sig snart.

Hade pappor kunnat vara gravid, haft mjölk i tuttarna och haft förmåga att genomgå en förlossning - då är det dags att dela lika föräldradagarna. Men fallet råkar ju vara tvärtom, så nej. Hur
Mycket ni än vill, så når ni ingen jämndställdhet.
Metoderna som verkar vara så himla poppis med alla "regler" är ju bara tragiskt och jag fattat inte hur föräldrar köper det. Vart försvann känslorna?

Som sagt, missförstå mig rätt. Jag har nära vänner som kämpat sig igenom amning och kolik-skrikande barn. Riktiga kämpare, och ibland så fattar man inte att man inte tagit till drastiska medel. Ni vet ju, "den som säger att den aldrig velat **** sitt barn, ljuger".
Jag är imponerad av dom mammor som ofrivilligt stiger upp varje natt för att värma ersättning för att amningen helt enkelt gick åt fanders, bebisen sög inte, mjölken sina också vidare. Starkt jobbat!!!! Det kan hända oss alla.

Men nog är det skrämmande överlag att trender går före barnets välbefinnande!!??

Jag står för amning, fri tillgång, sövning med moderskänsla, jämnställdhet i all sin ära, men nej, vi uppnår inte det på ett naturligt sätt. Pappor hör hemma på arbetet första tiden, sorry.

Det är visserligen förbjudet att ha åsikter om sådana här saker, jag klandrar ingen. Allas egna val. Det är bara skrämmande hur det ser ut. En trend väcker en annan och en annan och en annan. Snart har vi nanny från tredje månaden. Sjukt.

Jag är låååångt ifrån perfekt. Men jag gör mitt bästa. Sen får man hoppas att allt ska fungera!